reclaimthewords -

Laptop? Nej, lapsus!

Dagens ord från saob är alltså inte lapsus, men jag väljer att ha det som dagens ord iallafall. Lapsus är inte en kombination av orden laptop och varumärket asus, utan är latin för ofrivilligt misstag, snedsteg. Helt klart användbart ord!

Saobs lyder såhär:

LAPSUS lap⁴sus l. ³², r. l. m. (ALMQVIST GMim. 2: 165 1842 osv.) ((†) n. GHT 1897, nr 279 A, s. 4, Därs. nr 302 B, s. 1); best. (knappast br.) -en (ÖSTERGREN (1931)); pl. == (LoW 1911 osv.) .

[liksom dan. o. t. lapsus av lat. lapsus, glidning, fall, misstag, förbiseende, till labi, glida, vackla, begå misstag (jfr LAVIN)]

[LAPSUS 0]

fel l. misstag beroende på förbiseende l. vårdslöshet, slarvfel; i sht om felsägning l. felskrivning. ALMQVIST GMim. 2: 165 1842, (Författarens påstående) är naturligtvis ett lapsus. GHT 1897, nr 302 B, s. 1. Grov lapsus av åklagaren i Söderbärkemålet. SvD(A) 1934, nr 4, s. . – Anm. Stundom användes det lat. uttr. lapsus calami. skrivfel. SCHÜCK 1854. Fornv. 1924, s. 222. Ngn gg förekommer det lat. uttr. lapsus linguæ, felsägning, missägning. EKBOHRN 1868. SvUppslB 1933.

2010-07-20 @ 21:19:27 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tidsdefinitioner?

När är egentligen "lunchtid"? När börjar eftermiddagen? När går morgon över till att bli förmiddag? Och när övergår natten till att bli morgon?

Det kan jag inte svara på, sådär allmängiltigt tyvärr. Min uppfattning är att lunch är runt 12, och att eftermiddagen börjar även den efter 12. Natt blir till morgon runt 4 snåret när det är närmare soluppgång än solnedgång (relativt om vintern förstås) och förmiddagen börjar runt 10. Men det är helt och hållet min tolkning.

Dagens ord från SAOB är "non" och förklaras enligt följande:

"NON nå⁴n (rimmande med Thon FORSIUS Fosz 34 (1621)), sbst.¹, r. l. f. (i ä. tid möjl. äv. n.); best. -en; stundom äv. NONA nå³na², sbst.¹, r. l. f.; best. -an. ( non 1621 osv. nona 1902–1907. noon 1599)

[fsv. non, n.; jfr d. non,

r. (fd. noon), nor. (o. fnor.) non, n., isl. nón, n., fsax. nŏn, nŏna, f. (mnt. none), fht. nŏna, f. (t. none, non), feng. nŏn, n. (eng. noon, middag); ytterst av mlat. nona (näml. hora), nionde timmen (räknat från klockan sex på morgonen), fem. av lat. nonus, nionde, avledn. av novem, nio (se NOVEMBER). – Jfr NONA, sbst.²]

[NON 0]

(om romerskkatolska förh.) tidebön som läses l. sjunges (omkring) klockan tre på eftermiddagen; förr äv. om denna tidpunkt. Läs någhon tijdh medh migh horas (dvs. tideböner), Nattsong, Afftonsong, Noon. BALCK Ridd. G 4 b (1599). Såsom den (dvs. gudstjänsten) borde vara lyktad vid Non eller klockan tre efter middagen. LAGERBRING 1Hist. 2: 755 (1773). HEIDENSTAM Folkung. 2: 311 (1907). OoB 1932, s. 411"

Enligt SAOB utspelar sig alltså tidsangivelsen Non kl. 15.00 +/- en stund. Kanske att man skulle reclaima det ordet.

Exempelvis:
"Tja, det är Författaren. Fika vid Non eller? Ses på haket!"

Vad säger ni? Har ni annan definition av de förstnämnda tidsangivelserna? Är Non ett ord värt att reclaima?

Lev väl!

2010-07-11 @ 18:25:49 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Perception i kvadrat?

Dagens ord från SAOB är "apperception". Det är så krångligt att jag nästan har svårt att stava till det själv.
Den bästa beskrivningen är kanske helt enkelt den från 1899:
"Leibnitz .. skiljde mellan perceptionen d. v. s. det omedelbara föreställandet af de yttre tingen, och apperceptionen, d. v. s. föreställandet af sjelfva detta föreställande. Därs. 244. LARSSON Poes. log. 66 (1899)."

Alltså, om perception är föreställnandet av yttre ting, är apperception föreställandet av föreställandet i sig.
Det finns säkert mängder av människor som läst filosofi och som gärna skulle utveckla förklaringen ytterligare. Sådana människor är välkomna att skicka en kommentar med lämplig förklaring, så publicerar jag den.

SAOB säger iallafall följande om ordet:

APPERCEPTION ap¹ärsäpʃω⁴n l. -er- l. -ær-, l. apær¹- l. apär¹-, l. -sep-, r. (f. G. DALIN (1871)); best, -en; pl. -er.

[jfr t. o. eng. apperception, fr. aperception, af nylat. apperceptio, af lat. ad, till, o. perceptio, insamlande, inhämtande, begripande, vbalsbst. till percipere af per, genom, o. capere, taga (jfr KAPABEL); ss. term först användt af LEIBNIZ (†)

1716)]

[APPERCEPTION 0]

filos. om medvetandets riktande på en i detsamma upptagen föreställning: medveten uppfattning; jfr PERCEPTION HÖIJER S. skr. 2: 52 (1799). PFEIFFER (1837). Med det i den moderna psykologin ofta, men i mycket skiftande betydelser, använda uttrycket "apperception" förstå vi i allmänhet: att en föreställning, från att hafva varit dunkelt medveten (blott "perciperad"), inträder i medvetandets blickpunkt, samt genom de relationer, hvari den härvid träder till andra föreställningar, undergår en förändring. REIN Psyk. II. 1: 455 (1891). Leibnitz .. skiljde mellan perceptionen d. v. s. det omedelbara föreställandet af de yttre tingen, och apperceptionen, d. v. s. föreställandet af sjelfva detta föreställande. Därs. 244. LARSSON Poes. log. 66 (1899).

Lev väl och må gott!

2010-07-08 @ 19:36:06 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

en kemisk hybrid?

Dagens ord från SAOB är inte alls "hybrid". Det är "hydrid", och är inte alls ett utdött ord eller så. Men det är inte heller i vardagsspråk särskilt vanligt. Först trodde jag faktiskt att SAOB helt enkelt hade stavat fel. Sedan insåg jag att jag helt enkelt är kemiskt okunnig.

I vilket fall så har ordet en betydelse, och den lyder:

HYDRID hydri⁴d, r. l. m.; best. -en; pl. -er.

[jfr t. hydrid, eng. hydride; bildat till gr. ὕδωϱ, vatten (se HYDRO-), med suffixet -id (jfr BROMID, KLORID)]

[HYDRID 0]

kem. kemisk förening av väte o. annat ämne. 3NF (1929).

Ganska logiskt, eller hur?

2010-07-06 @ 07:39:04 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Caddy? Nej, paddy!

Låneord har pyntat det svenska språket lika länge som svenskarna har haft kontakt med andra språk. Typ jättelänge med andra ord. Vilka språk som influerat oss har varierat. Romerska och grekiska ord har haft sin stora era. Tyskan sin. Engelskan är stor sedan 1900-talets slut.

Dagens ord från SAOB är "paddy" och förklaringen lyder:

"PADDY pad⁴i l. med engelskt uttal, r. (l. m. l. f.); best. -n.

[av eng. paddy, av malajiska pādī, otröskat ris]

(i fackspr., i sht handel.) koll., om oskalade korn av sädesslaget ris: oskalat ris. BODMAN TullB 22 (1849). SFS 1906, nr 38, s. 37. HandHantv. Hand. 7: 27 (1939)."

Ser man på!

2010-07-04 @ 17:53:35 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Om ömhetsord och kärleksfulla smeknamn...

Hur kommer det sig, att vissa ömhetsord och smeknamn betraktas som gulliga och fina, medan andra betraktas som ganska... löjliga? Förvisso är det uppenbarligen individuellt, det där med vad som anses vara löjligt och inte. Annars skulle ju ingen använda de, enligt mig, klibbiga, löjliga ömhetsorden och smeknamnen.

Och vissa ord, som för de allra flesta par låter just klibbiga och lögliga i mina öron, funkar ju faktiskt för ett fåtal.

Smeknamn jag gillar är bland andra beib, darling, tuss, pälski och honey.
Smeknamn jag ogillar grymt mycket (så att jag nästan spyr faktiskt) är gullet, kakan, pullan, sötnos och pluttis och jaa, jag kan inte ens komma på dem, för de är så sliskiga. "Lilla gumman" hör helt klart till kategorin iallafall.

Men hur ser Du på saken? Finns det smeknamn som är allomfattande vedervärdiga? Och sådana som är allomfattande fantastiskt fina?

2010-07-02 @ 17:34:43 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()