Appropå gamla tanter och torra möer

... tillbaka i den ordsvärmande verkligheten efter några veckors sunkigt insjuknande i tentamensfeber.

Råkade ut för ett roligt ord nu i natt, nämligen Torrmö. Har aldrig tidigare råkat ut för ordet, men fick en förklaring av densamme som introducerade det för mig, nämligen: "en gammal kvinna utan man, outtalat oskuld".

Jag tycker det är ett ganska vackert namn, om än lite vemodigt. Betydligt finare än exempelvis Nucka vilket egentligen är mer av ett nedlåtande kallelsenamn på gammal kärring. Å andra sidan kan må hända "torrmö" användas nedlåtande också, men jag tycker bestämt att tonen är något ljusare!

SAOB behandlar inte ordet torrmö alls, förmodligen är det ett allt för modernt begrepp. Nucka däremot har följande beskrivning:

"nuk³a² f.; best. -an; pl. -or.
[jfr fsv. nokkakona o. nokkadrumber, öknamn på kvinna (i senare fallet äv. på man) som icke betalar skatt o. icke vill anta tjänst hos andra; jfr sv. dial. nucka, nocka, gammal gumma (som bor för sig själv), liten oansenlig kvinna, d. nokke, äldre arbetsoduglig o. ringaktad kvinna, nor. nokke, liten krokig varelse; trol. besläktat med nor. nuka, sitta starkt framåtböjd o. hopkrupen, isl. hnüka, samt nor. nykkja, kröka; i så fall urspr. avseende en av ålder böjd o. skrumpen kvinna]"



Och med det kommer vi in på värdeladdade ord igen. Så vad säger du, kära läsare? Hur uppfattar du orden nucka och torrmö?

RSS 2.0