Det här med stavning...
Kärt barn har många namn, sägs det. Det är ett uttryck som även kan appliceras på stavning av ord. Många låneord har en ursprunglig stavning och sedan ett antal försvenskade alternativa stavningar. Bland dessa alternativa stavningar blir vanligtvis en mer accepterad än de andra. Den processen kan dock ta tid.
Inatt funderar jag över ordet juste. Vem stavar egentligen ordet så numera? Vanligare måste väl vara varianter som sjysst, schysst och NE.se's variant: schyst.
Personligen går jag emot all den höga språkmoral jag anser mig ha och föredrar helt klart stavningen schysst, trots att den inte förespråkas i ordböcker eller i enlighet med något språkkorrekthetsdirektiv.
Ordet ifråga lär härstamma från franskan, och stavas där just juste med betydelse i stil med riktig, rätt, rättvis. Ordet är alltså ett låneord som behållit sin ursprungsbetydelse. Men en normativ försvenskning av stavningen hade inte suttit fel.
Så, kära läsare, hur stavar ni själva detta knepiga ord?
Inatt funderar jag över ordet juste. Vem stavar egentligen ordet så numera? Vanligare måste väl vara varianter som sjysst, schysst och NE.se's variant: schyst.
Personligen går jag emot all den höga språkmoral jag anser mig ha och föredrar helt klart stavningen schysst, trots att den inte förespråkas i ordböcker eller i enlighet med något språkkorrekthetsdirektiv.
Ordet ifråga lär härstamma från franskan, och stavas där just juste med betydelse i stil med riktig, rätt, rättvis. Ordet är alltså ett låneord som behållit sin ursprungsbetydelse. Men en normativ försvenskning av stavningen hade inte suttit fel.
Så, kära läsare, hur stavar ni själva detta knepiga ord?
Kommentarer
Trackback
